I takt med att Sveriges socialförsäkringssystem ger en upplevelse att försämras går socialförvaltningarna runt om i landet på knäna. I det operativa arbetet kan till exempel anmälningar om oro bli liggandes utan att utredning inom lagstadgad tid påbörjas. Detta sker i takt med att medarbetarna inom den sociala barn och ungdomsvården larmar om en arbetsbelastning som påverkar och leder till att många söker sig till arbeten utanför barn och ungdomsvården. Regeringen tar allvarligt på denna fråga och barnminister Åsa Regnér har tillsatt en samordnare i syfte att arbeta aktivt med denna fråga. Samordnaren Cecilia Grefve skall på regeringens uppdrag bland annat besöka ett 50 tal kommuner fram till april 2017. Frågeställningarna vid dessa besök kommer att vara.
- Hur säkras barnets perspektiv och barn och ungas delaktighet?
- Hur säkras en bra och likvärdig introduktion i yrkesrollen?
- Vilka förutsättningar behövs för att utveckla och behålla kompetens och skapa stabilitet hos socialsekreterare och arbetsledare?
Parallellt med detta genomförs mätningar i 47 kommuner av socialsekreterarnas och enhetschefernas arbetstid. Denna mätning visade att 35 procent av socialsekreterans arbetstid går till dokumentation, utredning och reflektion. Alarmerande är att endast 13 procent av den utförda tiden i mätningen är direkt tid med barn och vuxna. Resultatet visar också att 3 procent är handledning och 2 procent är utveckling. Hela 11 procent är administrativa arbetsuppgifter alltså nästintill i samma nivå som den direkta tiden med barn och vuxna. Med detta resultat kan man konstatera att det inte är konstigt att omsättningen på medarbetare är hög, detta i synnerhet hos medarbetare som inte har en lång bakgrund och erfarenhet inom yrkesområdet.
Att Sveriges kommuner behöver arbeta med resultat från denna mätning råder det inga tvivel om, men frågan är hur. Denna mätning är genomförd på en nationell övergripande nivå och det är nu av stor vikt att respektive enhet på en lokal nivå identifierar sina arbetsuppgifter, för att skapa ett nuläge för vilka arbetsuppgifter och fördelning av dessa som är utmaningen just för dem. Att på en nationell nivå tala om att ”detta är resultatet” kommer inte leda till förändring i frågan. Här krävs att varje enhet mäter just sina arbetsuppgifter men framför allt aktivt arbetar vidare med det lokala resultatet. Vilka mål vill vi ha och framför allt hur ska vi fördela vår arbetstid för att nå de mål som enheten beslutat.
Vi tror att ett bra resultat nås genom aktivt arbete i dessa frågor. Vad gör vi av vår värdefulla tid? Vilken fördelning av de olika arbetsuppgifterna vill vi speglas i vår verksamhet? Kan vi aktivt fördela om vissa arbetsuppgifter för att frigöra mer tid till våra barn? Hur stor del av arbetstiden är viktig för oss att nå när det gäller handledning och utveckling? Vi anser också att denna typ av mätning bör ske kontinuerligt, annars är det stor risk att resultatet enkom blir en fingervisning och temperaturmätning om här och nu. Sveriges socialförvaltningar står inför ständiga förändringar, att identifiera och arbeta aktivt med dessa förändringar är ett sätt att skapa en bra vård för barn och vuxna samt en god arbetsmiljö för socialförvaltningarnas medarbetare.
Erbjudande
Time Care erbjuder att göra en nulägesanalys med hjälp av mätning under 2 veckor, enligt den struktur som den nationella samordnaren nyttjar för att visa faktiskt nedlagd tid. Pris 49 000kr (exkl moms och resekostnader) baserat på en personalgrupp om max 50 personer. Vid intresse kontakta Claes Gordon, [email protected]
